designbloggen

She Creatives är ett nätverk för kvinnliga kreatörer inom reklam, webb och film. Igår var jag och min syster på en av deras inspirationskvällar på Minc i Malmö med Elaine Bergqvist,en av Sveriges mest anlitade föreläsare och retorikkonsulter och Trine Grönlund, som beskrev fördelarna med att vara kvinnlig entreprenör. She Creatives arbetar för att bygga skarpare, starkare och mer synliga kvinnliga kreatörer, och det är alltid något som jag tycker att man ska lyfta fram!

I dagarna har jag besökt Form/Design Center i Malmö och spanat in det prestigefyllda Bruno Mathsson-priset som delades ut i förra veckan till formgivaren Thomas Bernstrand. Jag måste passa på och hylla Thomas Bernstrand’s fina tidningsställ “Subway”. Jag fastnade direkt för Subway! Den är tidlös. Enkel och funktionell. En kvalitetsprodukt som håller. Ett plus i kanten är det karvade, hårda materialet cement som utgör en stomme för tidningarna som så prydligt sitter uppradade. Ett urbant mästerverk med inspiration från vår storstadsmiljö.

Den här sidan http://soytuaire.labuat.com är ett måste! Roas man av interaktiva och kreativa hemsidor så ska man absolut spana in detta lilla mästerverk. I och med Web 2.0 stora frammarch så har det skapats många snabbrörliga och interaktiva sidor. Den här är utsmyckande vackra lilla historia, förför en med sitt sirlig formspråk och tilltalande rytm. Trots uppenbara brister i sin userfacedesign (kanske inte så användar vänlig i sig när man inte kan stoppa) så är den så fantastiskt charmig i sin helhet. Sammanfattningsvis blir allt till en bedårande vacker musikalisk fond som sjuder av liv!

http://soytuaire.labuat.com/

Designmässan Copenhagen Furniture Fair går i stapeln varje år på det stora utställningsområdet Bella Center i Köpenhamn. Det är en liten härlig pralin som man länge går och suktar efter, och det är inte nog att man har höga förväntningar på vad unga designers har att erbjuda, men sedan kan man ju också ta sig en titt och kika lite på vad andra störra möbelkedjor som Källemo, Swedese, Montana etc har att bjuda på. Inte mycket visade det sig. Utbudet var minimalt. Jag tillbringade mestadels tid med att spana in, känna, lukta och inspireras av Materia library (www.materia.nl). Ett härligt virrvarr av hyllor som radats upp i mitten av gången, så att alla besökare kunde dra ut något som liknade böcker men som i verkligheten var materialbitar uppmonterat på hållare. Låter krångligt? Men vilken njutning för en inbiten inredningsarkitekt som jag! Anyway, det fanns ett och annat guldkorn som glimmade till. Tiffany Raquel Mulligan from Washington U St. Louis hade bidragit med en stol som jag tyckte var häpnansväckande vacker. Ståtlig och majestätisk. Jag önskade att jag själv var en stolt ägare till detta kap.

Arkitekten och artisten Vincenzo de Cotiis är kanske mest känd för att han har designat Hotel Straf i Milano.  Ifall man befinner sig i centrala Milano, några stenkast från Duomen, och måste pusta ut så är det här stället ett måste. Jag vet inte hur många gånger som jag och mina vänner träffats här för en apperitivo dvs happy hour priser på drinkar och gott tilltugg, innan kvällens utgång. En kall Mojito och lite parmesanost, oliver och snacks i någon av favorit fotöljerna på Straf. Vincenzo blandar skönt det brutala hårda cementgolven och väggarna med det romantiska, syrliga formspråket. I like it!

Har man den stora lyckan att traska runt längs Islands Brygge i Köpenhamn så ska man absolut följa mitt råd och besöka den mysiga butiken BRINJA  (http://www.brinja.dk/index.html) på Islands Brygge 21. Alltid lika charmig personal, trevligt och hembonat och det är såklart Brinja som drivit butiken sedan 2005 och som står för dem designade plaggen och prylarna. Hennes tankar och funderingar följer jag slaviskt på http://brinja.wordpress.com/

Ett litet inlägg med min favoritfotograf Helena Blomqvist och hennes “Waterlillies”. Hennes bilder skapar så tydliga kontraster mellan det vansinnigt sorgliga och roliga, drömvärlden och den reella verkligheten vi lever i. Magi. Förtrollning. Lite känslan av att vara med Alice i Underlandet. Väntar på spänning på vad hon kommer att prestera i framtiden!

Det fanns många godbitar att spana in under den stora Möbelmässan i Milano i år. Som alltid. Jag sprang runt som en galning för att hinna med att förföras och betas av möbelbranschens giganter. Tyvärr domineras designbranschen fortfarande av män, få kvinnor har uppnått ikon status och skördat lika stora internationella framgångar. Mina två favoriter, underbara spanska arkitekten Patricia Urquiola och danska möbel formgivaren Louise Campbell var självklara favoriter som jag spanade in, men årets hjältinna gick faktiskt ändå till slovenskan Nika Zupanc. I medierna har hon beskrivits som det nya unga kvinnliga stjärnskottet, som iklädd stilettklackar poserar med sin kvinnliga estetik. Och visst tar hennes former ett typiskt feminint uttryck, men samtidigt så finns det en viss råhet, ett provocerande uttryck som jag tycker hänvisas både till makt, pengar och sex. Hennes stora genombrott med lampkollektionen Lolita för Mooi , kan inte annat än antyda de lite dolda, oskuldsfulla, förföriska tongångarna. Men högsta priset tar hon hem med Modesty Sofa- high heeled maple som bara är sådär vansinnigt gullig och rå på en och samma gång att man blir tokkär direkt.

Idag går mitt Skåne sommarkort ut. Och det är inte för inte som man undrar ifall sommaren nu går mot sitt slut. Ute regnar det och jag känner mig lite lätt vilsen. Jag söker alltid det hoppingivande, jag söker alltid ett tillstånd där man känner sig någorlunda nöjd. Under sommarmånaderna bunkrar jag alltid upp mitt energiförråd till max, jag tankar upp med värme, sol och bad, det ackumuleras inom en för att sedan plockas fram när kylan börjar komma.

IT-strategen Kristin Heinonen på skånska webbyrån Good Old slår i helgen upp portarna för årets Sweden Social Web Camp ute i Blekinges skärgård. Ett femitiotal mini-seminarier ska avverkas under helgens gång, och jag ångrar bittert att jag inte hann med att köpa biljetter (som såldes slut på några timmar) Jag får trösta mig själv med att Googla fram materialen så här i efterhand. Mycket tas upp- allt ifrån den sociala webben, nätidentiteter, Web 2.0 och andra IT-frågor som berör min och många andras vardag. Alltid lika häftigt att ge med sig, lyssna och ta del av andras åsikter och tankar. Kan inte annat än hålla med Kristin när hon intyger att “Klichébilden av hur internet påverkar oss är enkel. Dystopin är att vi låser in oss i varsitt rum och stirrar på våra datorer. Sedan träffar vi aldrig en levande människa igen. Men verkligheten är ju precis tvärtom- nätet och sociala medier har gett oss ännu fler anledningar att träffas i verkligheten”. Jag håller med. Bilden av den ensamma människan som  lever hela sitt liv, fastklistrad framför datorn, 24 timmar om dygnet, har blomstrat upp i medierna. Jag tror på sociala nätverk och jag tror inte att steget är så särskilt långt från att mötas upp på riktigt. Den uppdämda längtan och förskottssaknaden efter mänsklig kontakt kommer alltid att leda till att vi söker efter mötet. Inte bara det virtuella men det verkliga. Alla slags möten inspirerar. Grymt bra idéer växer alltid fram i mötet med andra, när vi vågar bolla med idéer och utbyta råd och erfarenheter. Bara när vi vågar släppa den digitala plattformen och mötas upp på tu man hand, har vi makten att bryta upp ensamheten. Sweden Social Web Camp öppnar upp möjligheten till att träffa likasinnade som man kanske dagligen läser om, men som man aldrig skulle våga kontakta i verkligheten. Tummen upp för fler sådana engagemang.